heimomarttila

Lång skidvinter

Det blev en lång skidvinter. Snösprutningen kom igång första december. Fina preparerade spår från tionde december till den 14 april. När jag summerat vintern blev det sammanlagt 123 mil skidor. Inte speciellt mycket för en så lång säsong. Det har varit mycket  väldigt mycket möten på kvällarna som har tagit mycket tid. Nu gäller det att få aktiviteter i Kalhyttan resten av året. Börjar med  stavgången  29/4 med två grupper måndag och torsdagkvällar. Har även planerat en del andra aktiviteter och det mest aktuella är en upptaktsträff  för skidåkare som vill tips och råd inför nästa års säsong. Man vill kapa tid på Vasaloppet eller på Öppet spår. Program
kommer  inom snar framtid.
 

Första skidpasset för säsongen i Kalhyttan

Det finns från och med i kväll en sexhundra meter lång slinga som är välpreparerad i Kalhyttan. Imorgon är det två kilometer om allt går som det ska. Ikväll håller man som bäst på med utpistningen av snön på hela övre slingan. Snökanonerna går för fullt på den nedre slingan och vi får hoppas att  hela  konstsnöslingan 4,2km är  klar till helgen.
Ungdomarna hade sin första skidträning för säsongen på hemmaplan under ledning av Stefan Norberg. Till helgen blir det alldeles säkert mycket folk i spåren.  Det är skönt att veta att vi nu har skidspår ända till april då man har sprutat upp ett tjockt täcke med tanke på att det ska stoppa för riktiga töväder.
töväder. Första tävlingen arrangeras 26/12.

Första intervallträningen i Långlia

 
 
 
 Har i sommar åkt  ca tio rullskidpass, för det mesta efter den relativt flacka Forshyttevägen. Har vid ett tidigare tillfälle åkt i Långliabacken men då inte tryckt på ordentligt. Men idag åkte jag två intervaller där jag låg på det jag kunde. Åkte första intervallen på 8.52 min och den andra på 9.00 min. För dem som inte har åkt där förut, så är det en backe på 2200 meter  med  en höjdskillnad på 120 meter varav 70 meter i själva Långlia som är ca 700 meter.
Blev stum i både armar och ben i slutet av den första intervallen. Samma datum för tre år sedan åkte jag tjugo sekunder fortare och dessutom en intervall mer. För fem år sedan i slutet på juli hade jag 7.57 minuter som bäst.
Slutsats: Gubben blir inte yngre, men det är lika roligt fortfarande.

Motion är den starkaste friskfaktorn

När det gäller de livsstilsrelaterade sjukdomarna kommer de att vara dominerande under överskådlig tid enligt WHO. I WHO:s prognos för 2020 anges att sjuttio procent av all kronisk sjukdom som leder till död är relaterad till livsstil. Huvudorsaken till livsstilssjukdomarna är fysisk inaktivitet, rökning, övervikt och kronisk stress. I dagsläget är fysisk inaktivitet den faktor som är det största folkhälsoproblemet om man tar hänsyn till forskningsresultat som strömmat ut de senaste decennierna. Tänker närmast på konsensusrapporten General Surgeon Report som kom 1996. SBU- rapporten ” Längre liv och bättre hälsa 1997”.

Att vi under de senaste två decennierna ökat den stillasittande tiden är ett av de största biologiska experiment som vi någonsin har påbörjat. Oavsett vilka länder man gjort studier i, är det de livsstilsmodifierade insatserna som gett dubbelt så bra effekt jämfört med medicinering. Livsstil, det hör man ju på namnet att det är våra levnadsvanor som vi ska påverka. Det finns inget som har så brett behandlingsspektrum som fysisk träning.  Träning motverkar och försenar uppkomsten av minst ett trettiotal sjukdomar bland annat: typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdom, flera typer av cancer, depression och demens. Västvärldens största hälsoproblem är hjärtkärlsjukdomarna. Nära hälften av svenskarna dör i hjärtkärlsjukdom och om man är diabetiker är siffran ännu högre. Det knepiga är att trots att vi har evidens så underskattas den viktigaste friskfaktorn, konditionsträningen i folkhälsoarbetet  och  framför allt bland läkarna.

I dagsläget är det nya läkemedel man hoppas på men det kommer sannolikt inte att leda till några bestående förbättringar. Vi måste tänka mer på primärpreventiva metoder som motion för att man ska få en bättre folkhälsa i landet.

Stress på gott och ont

Stresstillstånd är ändamålsenligt och tjänar oss väl under kortare perioder - ett sätt att dopa sig själv med noradrenalin och adrenalin för att klara en oväntad eller farofylld situation.  Man kan säga kamp eller flykt eller ett inre undantagstillstånd som hävs när faran är över.  Det är när stressen blir långvarig övergår i frustrationsstress och  uppgivenhetsstress (spela död)  som det sker negativa processer  i kroppen. Kroppen börjar rusta för krig.  Höga halter av stresshormonet  cortisol  under lång tid gör att blodsockerhalten höjs, fettet dirigeras till buken, i arkivhanteraren (hippocampus) dör en del nervceller  och halten av serotonin ett lyckohormon minskar. Det sker även många andra omställningar i kroppen men de ovannämnda leder till depression, nedstämdhet, .ämnesomsättningsproblematik med öga blodfetter och höga sockerhalter i blodet. Det här är ett av det moderna samhällets största gissel som vi måste få bukt med.  Förekomsten av typ 2 diabetes ökar stadigt och kryper även ner i åldrarna. När det gäller depression är det över sexhundratusen personer i Sverige  som äter  antidepressiva medel i form av SSRI - preparat , populärt kallat "lyckopiller".  Av dessa sexhundratusen är det sextiotusen personer under  tjugonio år som medicinerar. Det finns alternativ som borde användas mera i  förebyggande syfte och även  vid behandling av dessa tillstånd. Återkommer med detta i kommande inlägg. 

Röjning av leden mellan Kalhyttan och Brattfors

Var tillsammans med Benny Vestlund och röjde sly och slog ljung efter den tilltänkta leden. Det blev bättre än vad vi hade förväntat oss. Några kortare partier finns där man får bygga någon kort bro eller lägga någon spång, men det är inga större arbeten. Av röjningen återstår det ca 500 meter, sedan är det också märkning och skyltning som fattas. Det är redan nu fullt löpbart och har nästa vecka tänkt att ta en tur med stavgruppen från Kalhyttan till Dammtjärn fram och tillbaks.

Röjning vid Dammtjärn


Stavgången börjar på torsdag

Stavgångsgrupperna drar jag igång 12/4. Medelgruppen 18.00 och snabbgruppen 19.00. Gick en tur i Kalhytteterrängen på eftermiddagen. Torrt och fint förutom närmast stadion där det är kletigt.

Redan under 1950-talet tränade en del längdskidåkare skidgång i olika varianter under barmarksperioden.
Curt Löfgren (bilden) bl a svensk femmilsmästare 1953 och trea och fyra på Vasaloppet, tränar fortfarande stavgång, längdskidor och cykel vid 92-års ålder. Undertecknad fick instruktioner av Curt  sommaren 1969 på ett barmarksläger för Närkes skidungdomar i Kloten. Har sedan dess tränat skidgång i olika varianter. Stavgången som motionsform för den stora allmänheten kom till Sveige hösten 1998. Kommer vid senare tillfällen skriva mer historia om stavgång och naturligtvis varför det är en så bra motionsform.

Livslångt aktivt liv påverkar människors hälsa

Per Tesch professor i idrottsvetenskap forskar om hur livslångt idrottande påverkar människors hälsa. Han har nyligen jämfört skidveteraner (80-92 år) som åkt skidor och tränat så gott som dagligen i hela sitt liv med en kontrollgrupp i samma ålder. När man startade studien efterfrågade han någon form av läkarintyg eller om man hade någon husläkare att hänvisa till. Det visade sig att skidveteranerna saknade husläkare då man i stor utsträckning hade varit friska. När man mätte konditionen hade man 65 % högre kondition än kontrollgruppen och fullt jämförbara värden när det gäller kondition och lårmuskelstyrka med 40-åriga svenska män. Det säger väl det mesta.
 Sedan flera år har legitimerad sjukvårdspersonal möjligheten att använda ett bra verktyg för livsstilsförändring, nämligen att ordinera fysisk aktivitet på recept. Hur recept på fysisk aktivitet används varierar mellan olika vårdenheter. En förutsättning för att det ska fungera är att personalen själva är fysiskt aktiva. Att ordinera något som man själv har dålig kunskap och  erfarenhet om, gör  man inte i första taget. Samtidigt är det närmast oetiskt att undanhålla patienten den i många fall mest effektiva behandlingen, nämligen fysisk aktivitet.
En grundbult i välfärdssamhället är att värna om de svagaste. Det gör vi enklast genom att hålla oss friska och vara solidariska med dem som verkligen är sjuka. Det är bättre att många  gör  lite än att några gör mycket för att det ska bli resultat rent folkhälsomässigt. Om alla medborgare vore fysiskt aktiva minst en halvtimme om dagen eller helst en timme skulle det på sikt ge positiva effekter på folkhälsan. Det finns övertygande evidens om att fysisk aktivitet har en livsförlängande  effekt  och framför allt kan man vinna 10-15 år ” friska år”  jämfört med den som är inaktiv.


Kalhyttans friluftsområde är nu invigt




Skidförbundets nya sportchef  invigningstalade och klippte bandet.Även kommunalrådet Per Gruvberger och projektledaren  Lars-Göran Petterson höll tal. I samband med invigningen ordnades en del aktiviteter  av föreningarna som har verksamhet i Kalhyttan.

Nu väntar vi på kyla

Nu fattas det bra lite kyla för att den datorstyrda,automatiska konstsnöanläggningen ska tas i bruk i Kalhyttan.
Det är den allra senaste tekniken som tillämpas.När det gäller längdspår finns ingen modernare snöanläggning i Sveriebyggnaden beräknas vara klar i slutet på mars ge.Bara kylan kommer så har vi en konstsnöslinga på fyra kilometer inom fem dagar.Servicebyggnaden beräknas vara klar i slutet på mars.Den kommer att innehålla en möteslokal,omklädningsrum,bastu,testrum,behandlingsrum och en liten gymnastiksal.Allt med syfte att lyfta fram hälsofrågorna och breddidrottsturismen i Filipstads kommun.


Kalhyttan 2011-10-09


Att motionera är det bästa du kan göra för att hålla dig frisk

   Enligt Folkhälsoinstitutet är högst 25% av barn och vuxna i Sverige tillräckligt fysiskt aktiva ur  hälsosynpunkt. Låg fysisk kapacitet, alltså låg syreupptagningsförmåga mätt i ml /kg/min , är den starkaste relativa riskfaktorn för sjukdom och  förtida död. Omvänt är fysisk aktivitet den största friskfaktorn,eftersom alla kan påverka den! Lägsta nivå på prestationsförmåga under vilken medicinska risken ökar ligger på  en syreupptagningsförmåga på 32 ml/kg/min för kvinnor och 35 ml/kg/min  för män. Trettiofem i testvärde motsvarar att man klarar av att gå sex kilometer (plan mark) på en timme utan ansträngning. Med andra ord borde varje individ sträva efter dessa värden eller helst högre, för att undvika onödigt lidande och onödiga kostnader. Ingen individ bör kontinuerligt anstränga sig till mer än 40 % av sin maximala kapacitet. Om man trots allt gör detta finns uppenbar risk för både muskulär och hormonell överbelastning. Det konstaterade professor Irma Åstrand redan på sjuttiotalet när hon var ute och mätte konditionen  på arbetarna  i företagen. I levnadsnivåundersökningen 2000 studerades fysiska arbetsförmågan hos slumpmässigt uttagen andel av svenska befolkningen mellan 20 och 60 år.Bland annat beräknades syreupptagningsförmågan för  både  män och kvinnor. Av kvinnorna mellan 35-49 år var det närmare hälften som inte nådde upp till en syreupptagning på 32 ml/kg/min och av männen i samma åldersgrupp nådde inte  två tredjedelar upp till 35 ml/kg/min . Det är inte undra på att folk blir utbrända! Den psykosociala  och socioekonomiska stressen har också en stor betydelse. Det är ett kapitel som det finns anledning att återkomma vid ett senare tillfälle. Att vi äter och sover någorlunda vettigt är ytterligare två viktiga  livsstilsfaktorer  som tål att diskuteras.

Med regelbunden fysisk  aktivitet kan man  snabbt öka sin fysiska prestanda. Man har i ett flertal studier mätt upp en ökad syreupptagningsförmåga eller konditionsökning på 1- 4 procent i veckan under de tolv första veckorna. När det gäller muskulaturens ämnesomsättning kan man få en ännu större ökning.  Ett träningsprogram bör fortgå upp mot tjugo  veckor  för att psykologiska  effekter som vitalitet och positiv upplevelse av träningen kan upplevas. För att träningen ska hinna ut utvecklas och bidra med en  bestående   livsstilsförändring  krävs betydligt  längre tid (sex  månader –två  år) enligt flera studier.


Livstilsrelaterad ohälsa går att påverka

När det gäller de livstilsrelaterade sjukdomarna kommer de att vara dominerande under överskådlig tid enligt WHO. I WHO:s prognos för 2020 anges att sjuttio procent av all kronisk sjukdom som leder till död är relaterad till livsstil.Huvudorsaken till livsstilssjukdomarna är fysisk inaktivitet,rökning,övervikt och kronisk stress.Att vi under de senaste två decennierna ökat den stikllasittande tiden är ett av de största biologiska experiment som vi någonsin har påbörjat.Oavsett vilka länder man gjort studier i ,är det de livsstilsmodifierade insatserna som gett dubbelt så bra effekt jämfört med medicinering.Livsstil,det hör man ju på namnet att det är våra levnadsvanor som vi ska påverka.Det finns inget som har så brett behandlingsspektrum som fysisk träning. Träning motverkar och försenar uppkomsten av minst ett trettiotal sjukdomar bland annat:typ 2 diabetes,hjärtkärlsjukdom,flera typer av cancer,depression och demens.Västvärldens största hälsoproblem är hjärtkärlsjukdomarna.Nära hälften av svenskarna dör i hjärtkärlsjukdom och om man är diabetiker är siffran ännu högre.Interheartstudien ,en multicenterstudie i 52 länder där man jämförde femton tusen hjärtinfarktpatienter med lika många i en kontrollgrupp,visade att elva livsstilsfaktorer förklarar nittio procent av alla akuta hjärtinfrakter.Fysisk inaktivitet,rökning,diabetes,höga blodfetter,högt blodtryck,psykosociala problem,högt alkoholintagoch lågt intag av frukt och grönt är dessa faktorer.Det positiva är att alla faktorena i högsta grad är påverkbara.


RSS 2.0