Lång skidvinter
Första skidpasset för säsongen i Kalhyttan
Första intervallträningen i Långlia
Motion är den starkaste friskfaktorn
När det gäller de livsstilsrelaterade sjukdomarna kommer de att vara dominerande under överskådlig tid enligt WHO. I WHO:s prognos för 2020 anges att sjuttio procent av all kronisk sjukdom som leder till död är relaterad till livsstil. Huvudorsaken till livsstilssjukdomarna är fysisk inaktivitet, rökning, övervikt och kronisk stress. I dagsläget är fysisk inaktivitet den faktor som är det största folkhälsoproblemet om man tar hänsyn till forskningsresultat som strömmat ut de senaste decennierna. Tänker närmast på konsensusrapporten General Surgeon Report som kom 1996. SBU- rapporten ” Längre liv och bättre hälsa 1997”.
Att vi under de senaste två decennierna ökat den stillasittande tiden är ett av de största biologiska experiment som vi någonsin har påbörjat. Oavsett vilka länder man gjort studier i, är det de livsstilsmodifierade insatserna som gett dubbelt så bra effekt jämfört med medicinering. Livsstil, det hör man ju på namnet att det är våra levnadsvanor som vi ska påverka. Det finns inget som har så brett behandlingsspektrum som fysisk träning. Träning motverkar och försenar uppkomsten av minst ett trettiotal sjukdomar bland annat: typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdom, flera typer av cancer, depression och demens. Västvärldens största hälsoproblem är hjärtkärlsjukdomarna. Nära hälften av svenskarna dör i hjärtkärlsjukdom och om man är diabetiker är siffran ännu högre. Det knepiga är att trots att vi har evidens så underskattas den viktigaste friskfaktorn, konditionsträningen i folkhälsoarbetet och framför allt bland läkarna.
Stress på gott och ont
Röjning av leden mellan Kalhyttan och Brattfors
Röjning vid Dammtjärn
Stavgången börjar på torsdag
Redan under 1950-talet tränade en del längdskidåkare skidgång i olika varianter under barmarksperioden.
Curt Löfgren (bilden) bl a svensk femmilsmästare 1953 och trea och fyra på Vasaloppet, tränar fortfarande stavgång, längdskidor och cykel vid 92-års ålder. Undertecknad fick instruktioner av Curt sommaren 1969 på ett barmarksläger för Närkes skidungdomar i Kloten. Har sedan dess tränat skidgång i olika varianter. Stavgången som motionsform för den stora allmänheten kom till Sveige hösten 1998. Kommer vid senare tillfällen skriva mer historia om stavgång och naturligtvis varför det är en så bra motionsform.
Livslångt aktivt liv påverkar människors hälsa
Per Tesch professor i idrottsvetenskap forskar om hur livslångt idrottande påverkar människors hälsa. Han har nyligen jämfört skidveteraner (80-92 år) som åkt skidor och tränat så gott som dagligen i hela sitt liv med en kontrollgrupp i samma ålder. När man startade studien efterfrågade han någon form av läkarintyg eller om man hade någon husläkare att hänvisa till. Det visade sig att skidveteranerna saknade husläkare då man i stor utsträckning hade varit friska. När man mätte konditionen hade man 65 % högre kondition än kontrollgruppen och fullt jämförbara värden när det gäller kondition och lårmuskelstyrka med 40-åriga svenska män. Det säger väl det mesta.
Sedan flera år har legitimerad sjukvårdspersonal möjligheten att använda ett bra verktyg för livsstilsförändring, nämligen att ordinera fysisk aktivitet på recept. Hur recept på fysisk aktivitet används varierar mellan olika vårdenheter. En förutsättning för att det ska fungera är att personalen själva är fysiskt aktiva. Att ordinera något som man själv har dålig kunskap och erfarenhet om, gör man inte i första taget. Samtidigt är det närmast oetiskt att undanhålla patienten den i många fall mest effektiva behandlingen, nämligen fysisk aktivitet.
En grundbult i välfärdssamhället är att värna om de svagaste. Det gör vi enklast genom att hålla oss friska och vara solidariska med dem som verkligen är sjuka. Det är bättre att många gör lite än att några gör mycket för att det ska bli resultat rent folkhälsomässigt. Om alla medborgare vore fysiskt aktiva minst en halvtimme om dagen eller helst en timme skulle det på sikt ge positiva effekter på folkhälsan. Det finns övertygande evidens om att fysisk aktivitet har en livsförlängande effekt och framför allt kan man vinna 10-15 år ” friska år” jämfört med den som är inaktiv.
Kalhyttans friluftsområde är nu invigt
Skidförbundets nya sportchef invigningstalade och klippte bandet.Även kommunalrådet Per Gruvberger och projektledaren Lars-Göran Petterson höll tal. I samband med invigningen ordnades en del aktiviteter av föreningarna som har verksamhet i Kalhyttan.
Nu väntar vi på kyla
Nu fattas det bra lite kyla för att den datorstyrda,automatiska konstsnöanläggningen ska tas i bruk i Kalhyttan.
Det är den allra senaste tekniken som tillämpas.När det gäller längdspår finns ingen modernare snöanläggning i Sveriebyggnaden beräknas vara klar i slutet på mars ge.Bara kylan kommer så har vi en konstsnöslinga på fyra kilometer inom fem dagar.Servicebyggnaden beräknas vara klar i slutet på mars.Den kommer att innehålla en möteslokal,omklädningsrum,bastu,testrum,behandlingsrum och en liten gymnastiksal.Allt med syfte att lyfta fram hälsofrågorna och breddidrottsturismen i Filipstads kommun.
Kalhyttan 2011-10-09
Att motionera är det bästa du kan göra för att hålla dig frisk
Enligt Folkhälsoinstitutet är högst 25% av barn och vuxna i Sverige tillräckligt fysiskt aktiva ur hälsosynpunkt. Låg fysisk kapacitet, alltså låg syreupptagningsförmåga mätt i ml /kg/min , är den starkaste relativa riskfaktorn för sjukdom och förtida död. Omvänt är fysisk aktivitet den största friskfaktorn,eftersom alla kan påverka den! Lägsta nivå på prestationsförmåga under vilken medicinska risken ökar ligger på en syreupptagningsförmåga på 32 ml/kg/min för kvinnor och 35 ml/kg/min för män. Trettiofem i testvärde motsvarar att man klarar av att gå sex kilometer (plan mark) på en timme utan ansträngning. Med andra ord borde varje individ sträva efter dessa värden eller helst högre, för att undvika onödigt lidande och onödiga kostnader. Ingen individ bör kontinuerligt anstränga sig till mer än 40 % av sin maximala kapacitet. Om man trots allt gör detta finns uppenbar risk för både muskulär och hormonell överbelastning. Det konstaterade professor Irma Åstrand redan på sjuttiotalet när hon var ute och mätte konditionen på arbetarna i företagen. I levnadsnivåundersökningen 2000 studerades fysiska arbetsförmågan hos slumpmässigt uttagen andel av svenska befolkningen mellan 20 och 60 år.Bland annat beräknades syreupptagningsförmågan för både män och kvinnor. Av kvinnorna mellan 35-49 år var det närmare hälften som inte nådde upp till en syreupptagning på 32 ml/kg/min och av männen i samma åldersgrupp nådde inte två tredjedelar upp till 35 ml/kg/min . Det är inte undra på att folk blir utbrända! Den psykosociala och socioekonomiska stressen har också en stor betydelse. Det är ett kapitel som det finns anledning att återkomma vid ett senare tillfälle. Att vi äter och sover någorlunda vettigt är ytterligare två viktiga livsstilsfaktorer som tål att diskuteras.
Med regelbunden fysisk aktivitet kan man snabbt öka sin fysiska prestanda. Man har i ett flertal studier mätt upp en ökad syreupptagningsförmåga eller konditionsökning på 1- 4 procent i veckan under de tolv första veckorna. När det gäller muskulaturens ämnesomsättning kan man få en ännu större ökning. Ett träningsprogram bör fortgå upp mot tjugo veckor för att psykologiska effekter som vitalitet och positiv upplevelse av träningen kan upplevas. För att träningen ska hinna ut utvecklas och bidra med en bestående livsstilsförändring krävs betydligt längre tid (sex månader –två år) enligt flera studier.
Livstilsrelaterad ohälsa går att påverka
När det gäller de livstilsrelaterade sjukdomarna kommer de att vara dominerande under överskådlig tid enligt WHO. I WHO:s prognos för 2020 anges att sjuttio procent av all kronisk sjukdom som leder till död är relaterad till livsstil.Huvudorsaken till livsstilssjukdomarna är fysisk inaktivitet,rökning,övervikt och kronisk stress.Att vi under de senaste två decennierna ökat den stikllasittande tiden är ett av de största biologiska experiment som vi någonsin har påbörjat.Oavsett vilka länder man gjort studier i ,är det de livsstilsmodifierade insatserna som gett dubbelt så bra effekt jämfört med medicinering.Livsstil,det hör man ju på namnet att det är våra levnadsvanor som vi ska påverka.Det finns inget som har så brett behandlingsspektrum som fysisk träning. Träning motverkar och försenar uppkomsten av minst ett trettiotal sjukdomar bland annat:typ 2 diabetes,hjärtkärlsjukdom,flera typer av cancer,depression och demens.Västvärldens största hälsoproblem är hjärtkärlsjukdomarna.Nära hälften av svenskarna dör i hjärtkärlsjukdom och om man är diabetiker är siffran ännu högre.Interheartstudien ,en multicenterstudie i 52 länder där man jämförde femton tusen hjärtinfarktpatienter med lika många i en kontrollgrupp,visade att elva livsstilsfaktorer förklarar nittio procent av alla akuta hjärtinfrakter.Fysisk inaktivitet,rökning,diabetes,höga blodfetter,högt blodtryck,psykosociala problem,högt alkoholintagoch lågt intag av frukt och grönt är dessa faktorer.Det positiva är att alla faktorena i högsta grad är påverkbara.